initial import

8 files changed, 280 insertions, 0 deletions

diff --git a/Assemblyinstruktioner.md b/Assemblyinstruktioner.md
new file mode 100644
index 0000000..ca70684
--- /dev/null
+++ b/Assemblyinstruktioner.md
@@ -0,0 +1,61 @@
+Olika arkitekturer har olika instruktionsmängder.
+
+# [[AVR]]
+
+Instruktioner kommer i grupper som gör nästan samma sak men på lite olika sätt.
+Se till exempel ADD (Add without Carry) och ADC (Add with Carry).
+
+[Instruktionsmängd på kurshemsidan för TSEA82.](http://www.isy.liu.se/edu/kurs/TSEA82/kursmaterial/5_Avr_instr_set.pdf)
+
+## Flytta data
+
+Load (LD, LDI, LDS) kopierar data. MOV kopierar mellan två register.
+
+## Aritmetiska operationer
+
+Addition, subtraktion, multiplikation. Division är inte implementerad för den är
+för stor till ytan.
+
+## Logiska operationer
+
+Hantera register som en hög med bitar.
+
+Grupp A "vanlig" logik. Exempel: ANDI (Logical And with Immediate).
+
+Grupp B skiftinstruktioner. Exempel: LSR (Logical Shift Right). Kommer ibland i
+två varianter, en logisk och en aritmetisk. Till exempel lämnar ASR (Arithmetic
+Shift Right) kvar den mest signifikanta biten eftersom den vid aritmetik
+benämner tecknet. Upp till programmeran att se till att rätt sak händer.
+
+## Hopp
+
+Anrop (CALL) är inte hopp eftersom de returnerar (RET).
+
+Ovillkorligt: JMP (Jump) till symboliska adresser. RJMP (Relative Jump) tar
+mindre plats men kan inte hoppa lika långt som ett vanlig JMP.
+
+Villkorligt: BREQ (Branch if Equal). Används för att skapa
+control flow. Finns en hög olika BRXX.
+
+## I/O - instruktioner
+
+Portar är 8 bitar breda. Enskilda bitar kan fungera som antingen ingång eller
+utgång. Styrs via [[Datariktningsregister|datariktningsregistret]] DDRx.
+Utvärdet bestäms av portregistret PORTx och invärdet läsen från PINx. x = B, C
+eller D beroende på vilken typ av port (se chippet).
+
+OUT skriver till samtliga 8 bitar. SBI (Set Bit in I/O Register) och CBI (Clear
+Bit in I/O Register) hanterar specifika bitar. Kan också använda e.g. SBRC
+(Skip if Bit in Register Cleared), SBRS (Skip if Bit in Register Set), SBIC
+(Skip if Bit in I/O Register Cleared) och SBIS (Skip if Bit in Register Set) för
+att testa och hoppa utifrån värden.
+
+Exempel:
+
+```asm
+; --- GET_KEY. Bit 2 = 1 if key pressed
+GET_KEY:
+  clr  r16     ; r16 <= 0
+  sbic PINB,2  ; skip if not pressed
+  ser  r16     ; r16 <= FF
+```
diff --git a/Coulomb.md b/Coulomb.md
new file mode 100644
index 0000000..57485fb
--- /dev/null
+++ b/Coulomb.md
@@ -0,0 +1 @@
+# Coulombs lag
\ No newline at end of file
diff --git a/Elektriska fält.md b/Elektriska fält.md
new file mode 100644
index 0000000..9e840db
--- /dev/null
+++ b/Elektriska fält.md
@@ -0,0 +1,23 @@
+Om vi mäter den elektrostatiska kraften på en positiv testladdning i varje punkt
+kommer kraftvektorerna visa fältets riktning. F = QE. För att beräkna E används
+[[Coulomb#Coulombs lag]] och en liten testladdning q0.
+
+Blir vektoraddition.
+
+Fält från två oändliga ytor (r >> x) med motsatt laddning bildar ett homogent
+fält mellan sig själva och ett noll-fält utanför.
+
+Det elektriska fältet inuti en ledare = 0 vid elektrostatik. All
+överskottsladdning måste ligga på ytan.
+
+Laddad ledande sfär: E = 0 inuti. Utanför är det ekvivalent med en punktladdning
+av samma storlek i laddningstyngdpunkten.
+
+Finns "färdig-räknade" fält från olika laddningskällor bifogat tentan. Ändå bra
+att veta var de kommer ifrån.
+
+Fältlinjers täthet indikerar styrka.
+
+Exempel: laserskrivare.
+
+Flödet genom ett fält: [[Elektriskt flöde]].
diff --git a/Elektriskt flöde.md b/Elektriskt flöde.md
new file mode 100644
index 0000000..f1b95ba
--- /dev/null
+++ b/Elektriskt flöde.md
@@ -0,0 +1,6 @@
+I en punkt (x, y, z) beskrivs det [[Elektriska fält]]et som E(x,
+y, z). Jämför med strömmande vätska. Hur mycket vatten flödar genom en yta av en
+viss storlek? Beror på vinkel osv. Visar sig att en vektor som pekar vinkelrätt
+mot en plan yta och storlek samma som ytans area skalärt med flödet blir flödet
+genom ytan (även om den vrids osv). Fungerar bara med plana ytor och homogena
+fält. Behöver integrera annars.
diff --git a/Elektromagnetism.md b/Elektromagnetism.md
new file mode 100644
index 0000000..2b1bf80
--- /dev/null
+++ b/Elektromagnetism.md
@@ -0,0 +1,97 @@
+En av de fyra fundamentala krafterna.
+
+[[Starka kraften]] förmedlas av gluoner. Binder protoner och neutroner till
+atomkärnor. Också kvarkar till protoner och neutroner.
+
+[[Svaga kraften]] förmedlas av bosoner (W och Z0). Genererar radioaktivt
+sönderfall.
+
+[[Gravitation]] förmedlas av gravitoner (?). Får saker att falla in mot
+varandra.
+
+[[Elektromagnetism]] förmedlas av fotoner. Håller elektronerna nära atomkärnan.
+Skapar kemiska reaktioner. Elektricitet, ljus, radio, ...
+
+[[Atomer]] är typ som små klot. Tränger inte in i varandra. Mellan atomer
+finns kemiska bindningar -- elektromagnetism. Kemi och biologi är mest
+elektromagnetism. (Lite [[kvantmekanik]] också.)
+
+- [[Elektromagnetism]]
+  - [[Elektrostatik]] stilla -> [[Elektrisk ström]] i rörelse
+  - [[Magnetostatik]] stilla -> [[Elektromagnetisk induktion]] i rörelse
+- [[Elektriska fält]] och [[Magnetiska fält]] i material
+  - Appliceras till teknologi
+  - [[Elektromagnetiska vågor]]
+    - [[Relativitetsteori]]
+    - [[Modern fysik]]
+    - [[Optik]]
+    - Elektromagnetiska apparater (radio, TV, mobiltelefoni, ..)
+
+Historia
+
+- -2700: Magneter användes som kompasser i Kina.
+- -700: Bärnsten gnids mot päls. Magnesia.
+- [[Gilbert]] (1540-1603) skiljer på elektricitet och magnetism. Jordern är en
+  magnetisk dipol.
+- 17xx: Två typer av laddningar. Kraften är proportionell mot laddningens
+  storlek.
+- [[Coulomb]] (1736-1806): Sammanfattar den elektriska kraftens beroende av
+  laddningar och avstånd.
+- [[Franklin]] (1752): Laddar en kondensator med en drake, en nyckel och ett
+  åskväder.
+- [[Örstedt]] (1775-1851): Visar att strömförande ledare orienterar en magnetnål.
+  Saker börja hänga ihop igen.
+- [[Ampere]] (1775-1836): Undersökte den ömsesidiga kraften mellan strömförande
+  ledare.
+- [[Faraday]] (1791-1867): Tidsvarierande magnetfält ger upphov till elektriska
+  krafter - induktion. Utvecklade fältbegreppet.
+- [[Maxwell]] (1831-1879): Sammanfattar Faradays teorier i fyra ekvationer.
+
+4 fält.
+
+- E: Elektrisk fältstyrka ([[Elektriska fält]])
+- D: Elektrisk flödestäthet ([[Elektriskt flöde]])
+- B: Magnetisk flödestäthet ([[Magnetiskt flöde]])
+- H: Magnetiserande fältstyrka ([[Magnetiska fält]])
+
+Beskrivs av [[Maxwell#Maxwells ekvationer]]. En "vacker teori".
+
+Behöver ha förståelse för grunderna för att kunna använda i verkligheten
+effektivt.
+
+Matematiska begrepp
+
+Slutna integraler. Cylindriska koordinater. Sfäriska koordinater.
+
+Elektrisk laddning
+
+Bärnstensgrejen igen. Går att använda ex. plast och päls eller glas och silke
+för att visa att laddning kan flyttas mellan objekt och att olika laddningar
+attraherar.
+
+Plusladdning i atomens kärna (protoner). Minusladdning runt om (elektroner).
+Exakt samma storlek på laddningen (elementarladdningen).
+
+Laddning kan inte förstöras.
+
+Laddningsbalans råder i allmänhet.
+
+Ledare leder ström. Inte isolatorer.
+
+[[Elektrostatisk induktion]]. Förklarar laddning när du kammar håret. Behöver
+inte vara ledare för att ha en laddning. Exempel: uppladdad färg kan sprayas på
+en bildörr. Om bildörren jordas fastnar färgen eftersom den attraheras.
+
+[[Coulomb#Coulombs lag]]. Kraften rörs längs med sammanbindningslinjen. Samma
+tecken ger repulsion, olika attraktion.
+
+Den [[Elektrostatiska kraften]] är superstark, det är bara det att
+laddningsneutralitet råder. Räkne-exempel: hur mycket laddning motsvarar
+egentligen 1C? Och hur mycket laddning motsvarar mängden protoner i en
+människokropp? (35kg ungefär).
+
+Slutsats: gravitation spelar ingen roll på atomnivå. (Mikroskalor.)
+
+Punktladdningar kan smetas ut genom att ha flera laddade punkter. Summera
+laddningarna. Olika [[Laddningsfördelning]]ar på olika former. Behöver som regel
+integrera. Räkne-exempel.
diff --git a/Maxwell.md b/Maxwell.md
new file mode 100644
index 0000000..c7f00f5
--- /dev/null
+++ b/Maxwell.md
@@ -0,0 +1 @@
+# Maxwells ekvationer
\ No newline at end of file
diff --git a/TFYA86.md b/TFYA86.md
new file mode 100644
index 0000000..7324ac5
--- /dev/null
+++ b/TFYA86.md
@@ -0,0 +1,45 @@
+# Kursinformation
+
+Mycket på Lisam.
+
+"University Physics with Modern Physics" av Young & Freeman, 15th ed.
+rekommenderas. Även "Physics Handbook".
+
+Formelblad med handskrivna anteckningar ok på eventuell tenta.
+
+Föreläsningspresentationer som pdf på Lisam. Inspelade videor från förra året
+finns tillgängliga.
+
+## Föreläsningar
+
+1. Introduktion. [[Elektromagnetism]]
+2. [[Elektriska fält]]
+3. 
+
+## Lektioner
+
+Olika typer beroende på egen smak. Grupp A har genomgång, några uppgifter
+gemensamt och lite räkna själv. Grupp B har bara räkna själv.
+
+## Labbar
+
+Elektromagnetiska simuleringar. Numerisk simulering. Distans 4h i par.
+
+Ljusvågor. Experimentell. Kolla på videor och gör en labbrapport utifrån dem.
+Individuellt.
+
+## Duggor / Quiz
+
+I samband med varje lektion. Behandlar det material som gåtts igenom. 4 frågor,
+blandat flervalsfrågor och enklare beräkningar. 3 rätt på en dugga -> 0.5p till
+tentan. Ger bonuspoäng upp till godkänt ett år framåt. 8 duggor totalt så 4 p.
+
+## Tenta
+
+Tre delar motsvarande delarna i kursen. Del A 18p, del B 6p, del C 6p.
+
+Godkänt kräver 2p på varje del.
+
+Preliminärt 3: 12p, 4: 18p och 5: 24p.
+
+3/6 14-19.
diff --git a/TSEA82.md b/TSEA82.md
new file mode 100644
index 0000000..5737dfe
--- /dev/null
+++ b/TSEA82.md
@@ -0,0 +1,46 @@
+# Kursinformation
+
+## Informationskanaler
+
+- Zoom: föreläsningar
+- Teams: labbhandledning
+- Lisam: anmälan och inlämning
+- Mail + Teams: kommunikation
+- Kurshemsidan: kursmaterial
+
+## Föreläsingar
+
+1. Introduktion
+    1. [[Datormodellen]]
+    2. [[Programmerarmodellen]]
+    3. [[Assemblyinstruktioner|Instruktioner]]
+2. [[Assemblyinstruktioner|Instruktioner]]
+3. [[Binär aritmetik]]
+4. [[Strukturerad programmering]]
+5. [[Programflöde och I/O]]
+6. [[Stacken]]
+7. [[Avbrott]]
+8. [[Pre-processor]]
+9. [[A/D-omvandling]]
+
+## Examination
+
+Labbserie under terminen, ungefär en labb i veckan. Inga redovisningar utan
+labbtillfällena är resurstillfällen. Redovisning sker via inlämning av film och
+kod. Samarbete OK men individuell inlämning.
+
+Labbexamination i slutet. Uppgift där återanvändning av labbkod är tillåten och
+förutsätts. 90 minuter.
+
+# Kursintroduktion
+
+Datateknik är ett väldigt brett ämne. I den här kursen begränsar vi till
+processorer, närmare bestämt assemblerprogrammering.
+
+Vi programmerar ett ATmega328-chip med [[AVR]] på en Arduino Uno.
+
+Digitaltekniken är användbar. Inga kombinatoriska nät eller så.
+
+Kommer använda Atmel Studio för att programmera och simulera. Verkar inte finnas
+bra alternativ på linux.
+