Merge branch 'master' of https://gitlab.liu.se/vehsys/tfyy51/yc4_2019

5 files changed, 14 insertions, 23 deletions

diff --git a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/01-inledning.tex b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/01-inledning.tex
index 2a035cc..5930e37 100644
--- a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/01-inledning.tex
+++ b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/01-inledning.tex
@@ -1,7 +1,11 @@
 \section{Inledning}
 
-Systemet har utvecklats som en del av kursen TFYY51 under hösten 2019 av
-studenter på Y-linjen.
+Syftet med projektet har varit att lära sig att arbeta utifrån
+projektstyrningsmodellen LIPS. Målet med projektet var att konstruera ett system
+som kan köra bilar runt en bilbana (se Figur \ref{fig:bilbanan}) på en vald referenstid mellan 12 och 15
+sekunder. Detta skulle göras för ett antal bilar med olika egenskaper. Fler krav
+som skulle klaras av finns i kravspecifikationen. Se bilaga för kravspecifikation och Appendix~\ref{app:kravbeskrivning} för en beskrivning av
+hur systemet klarade dessa krav.
 
 \begin{figure}
 	\centering
@@ -10,20 +14,7 @@ studenter på Y-linjen.
 	\label{fig:bilbanan}
 \end{figure} 
 
-\subsection{Bakgrund} 
-
 Projektet har utförts med hjälp av en bilbana samt flera bilar, givare,
 spänningsaggregat och två datorer. Via en av datorerna har spänning tillförts
 bilbanan. Med hjälp av givarna är det möjligt att veta när en bil är vid en viss
-position. Programvaran har utvecklats i Matlab.
-
-\subsection{Syfte och mål}
-
-Syftet med projektet har varit att lära sig att arbeta utifrån
-projektstyrningsmodellen LIPS. Målet med projektet var att konstruera ett system
-som kan köra bilar runt en bilbana på en vald referenstid mellan 12 och 15
-sekunder. Detta skulle göras för ett antal bilar med olika egenskaper. Fler krav
-som skulle klaras av finns i kravspecifikationen. Se bilaga för
-kravbeskrivningen och appendix~\ref{app:kravbeskrivning} för en beskrivning av
-hur systemet klarade dessa krav.
-
+position. Programvaran har utvecklats i Matlab.
\ No newline at end of file
diff --git a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/02-system.tex b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/02-system.tex
index c708bf4..f59f7f8 100644
--- a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/02-system.tex
+++ b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/02-system.tex
@@ -1,7 +1,7 @@
 \section{Begrepp och systemöversikt}
 \label{sec:begrepp och systemöversikt}
 
-Runt om bilbanan finns 9 givare som skickar en signal när en bil passerar under
+Runt om bilbanan finns nio givare som skickar en signal när en bil passerar under
 dem. En av givarna kallas målgivaren vars signal går att skilja från övriga
 givare och således passar som en markör när ett nytt varv inleds. Givarna
 delar in banan i nio delar, kallade segment. Dessa segment har i sin tur delats
@@ -28,14 +28,14 @@ Förrutom bilbanan finns även en \emph{display}. Innan körningen används denn
 \subsection{Kommunikation}
 
 För att rita object på displayen finns hjälpfunktioner liknande ett API som
-tagits fram utifrån displayens tekniska specifikation, se bilaga.
-Hjälpfunktionerna implementerades i Matlab och beskrivs i sin helhet i appendix
+tagits fram utifrån displayens tekniska specifikation, se bilaga displayspecifikation.
+Hjälpfunktionerna implementerades i Matlab och beskrivs i sin helhet i Appendix
 del~\ref{app:funktioner och filer:display}.
 
 För att reagera på knapptryck på displayen kan displayen instrueras att flytta
 hela sitt interna minne (där information om bland annat knapptryck finns) till
 ett minne som delas med styrdatorn. Detta minne kan sedan läsas av och systemet
-kan agera utifrån händelserna som skett.
+kan agera utifrån händelserna som har skett.
 
 % \begin{itemize}
 % 
diff --git a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/03-systembeskrivning.tex b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/03-systembeskrivning.tex
index 3c1821d..180a072 100644
--- a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/03-systembeskrivning.tex
+++ b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/03-systembeskrivning.tex
@@ -11,7 +11,7 @@
 	\label{fig:flow}
 \end{figure}
 
-Systemet är indelat i olika delsystem efter huvudsaklig funktionalitet enligt figur
+Systemet är indelat i olika delsystem efter huvudsaklig funktionalitet enligt Figur
 \ref{fig:flow}. Nedan beskrivs dessa delsystem i mer detalj.
 
 \input{text/system/01-innan-start}
diff --git a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/01-innan-start.tex b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/01-innan-start.tex
index 44886de..65a55d4 100644
--- a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/01-innan-start.tex
+++ b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/01-innan-start.tex
@@ -1,6 +1,6 @@
 \subsection{Innan start}
 
-Vid uppstart ritas knappar ut på displayen, se figur \ref{fig:choose}. Med dessa knappar går
+Vid uppstart ritas knappar ut på displayen, se Figur \ref{fig:choose}. Med dessa knappar går
 det att välja om en eller två banor ska vara aktiva och om de ska styras
 autonomt av systemet eller manuellt med handkontroll. Det går också att ställa
 in en referenstid mellan 12 och 15 sekunder med 0,5 sekunders intervall genom
diff --git a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/02-uppstart.tex b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/02-uppstart.tex
index 0205233..77031ac 100644
--- a/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/02-uppstart.tex
+++ b/Dokument/Teknisk Dokumentation/text/system/02-uppstart.tex
@@ -15,7 +15,7 @@
 
 Vid autonom körning börjar systemet med en så kallad ''bootstrap'' vars funktion
 är att arbeta fram en initial konstant för den aktiva bilen. Detta sker i tre
-steg enligt figur~\ref{fig:bootstrap}. I det första steget står bilen stilla
+steg enligt Figur~\ref{fig:bootstrap}. I det första steget står bilen stilla
 framför målgivaren och konstanten höjs ofta (varje 0,7 sekunder, $dt_1$ i
 figuren) med ett mellanstort värde ($dU_1$ i figuren). När bilen börjar rulla
 och passerar målgivaren (\emph{målgivarutslag}) höjs konstanten markant ($dU_2$)